Euforin när orken kommer tillbaka

Kände det komma på tidiga eftermiddagen idag. Pirret i kroppen. Känslan att jag vill göra allt på en gång. Sticka till gymmet, mocka hagen, gå långpromenad med hundarna, städa vinden, vinterfixa husvagnen, gå på fest (skitcorona!!), göra must osv osv 😄 Älskar dessa dagar. De kommer nästan exakt 3 dagar efter cellgiftsbehandlingen (och typ samtidigt som alla jävla blåsor i truten men skit i dom nu) och nu kan jag se fram emot en bra vecka 👏  

Veckan med cellgifter är en enda lång känsla av uppgivenhet. Jag orkar inte göra ngt, orkar inte umgås, orkar inte koncentrera mig. Precis allt är jobbigt då och det känns som om det aldrig ska ta slut. Jag är sur och grinig och vill bara gråta. Jobbiga tankar om om det är värt slitet. Men som tur är kommer dessa dagar sen. Nu jäklar! Nu ska jag fånga varje jäkla sekund i en ny vecka 💪 


I fredags var en stor dag. Jag firade 14 år som mamma och min lilla böna fyllde fjortis. Älskade unge! Utan dig vore jag ingenting! ♥️  

Hon ville naturligtvis inte vara med på kort men jag tror hon var nöjd med sitt firande 🎂

(null)

 

(null)


Min systerdotter Tindra har varit här under höstlovet och det har blivit mycket tid i stallet och mysiga film och spelkvällar. 

Älskar denna lilla pratkvarn ❤️

(null) (null) (null) (null) (null) (null) (null) (null)









Just nu är jag väldigt lycklig att jag sålt några liter äppelmust 😊 Pengarna går in på Samla minnen kontot och ska förvaltas väl. Förhoppningsvis hinner jag o Marit fixa några liter till som kan säljas. En del av pengarna ska jag sätta in till Cancerfonden. Är du inte med i Samla minnen gruppen på fb så leta gärna rätt på den 🙂 Alla får vara med och man behöver naturligtvis inte swisha pengar. Jag finner så mycket styrka i att ni bara är med 💚🍏 

Nu ska jag sova så jag hinner och orkar alla grejer jag vill hinna med imorgon 😄 


Kram på er 💚🍏💚

Kommentera inlägget här :